Tårar...

Som jag skrivit om tidigare här på bloggen så har Marcus haft sina barn här nere hos oss ett par dagar under höstlovet! Idag var det dags för dem att åter åka hem till sin mamma, då Marcus son skulle iväg och spela hockey imorgon... Så långt, allt väl! Marcus mamma och hennes man kom även de hit på besök igår, vilket var väldigt trevligt! Så när de skulle åka tillbaks hem till Värmland idag skulle de ta barnen med sig upp, fy fasiken så hjärteskärande... Lilla Tess var såååå ledsen och ville inte hoppa in i bilen, svårt att säga hejdå till pappa. Storebror kämpade tappert, men till slut brast det även för honom. Själv höll jag på att dö, hjärtat vred sig och mina tårar trillade då jag såg de små... Var som att se mig själv som liten, samma scener som när jag var tvungen att åka hem från min pappa... Kan inte låta bli att fråga mig "vad gör vi med våra barn"? Så nu är jag ganska så tömd på känslor, lider med Marcus och hans små... Inte för att barnen inte har det bra hemma hos sin mor där de bor, men för de slitningar som blir när det är dags att ta avsked! Men nu är de i tryggt förvar hemma igen och jag hoppas innerligt att de mår bra och att de inte är ledsna mer! // Åsa