lördag 4 augusti 2007

Om man ändå vore en vandrande pinne...

Måste bara berätta att jag har funderat... Och det slår mig att det optimala hade varit om jag vore en vandrande pinne! De är ju tvekönade har jag hört och tänk vad bra det varit! Då hade jag parat mig med mig själv och sluppit ha en andra hälft till mina genbärare! Allt skulle förmodligen varit frid å fröjd!

Det var allt! Tjingeling.../ Åsa

2 kommentarer:

Anonym sa...

Åsa,

nästa gång du kommer upp kan ni väl svänga förbi lilla essingen för en fika? Cissi har numret... Kul att läsa om hur du har det! Ikväll har vi haft picknick nere vid vattnet, det är härligt med sommar! Annars har vi fullt upp med 3 månaders jack russelvalpen Balder =)
Må så gott, hälsar Karin

Ås@ sa...

Hej Karin!
Förstår att du och Mattias har fullt upp med er lilla Balder! Måste vara mysigt med en liten valp, trots att jag förstår att det kräver en hel del jobb också! Skulle vara jätteskoj att svänga förbi dej och se hur du har det! Var ju bra länge sedan du flyttade upp nu, skamligt att det inte blivit av!

Får försöka få till en bättring!

Kram Åsa