Toooo much...

Ibland känns det som om det blir lite mycket... Och man börjar tvivlar på om man ska orka??? Men så finns det änglar!!! En ängel heter PATRIK JÖNSSON!!! Vilken kille och vad vore jag och framför allt min Alex utan honom??? Alex är ju som ni säkert redan förstått en mycket idrottsaktiv ung man, som tränar hårt... Vid ett par tillfällen har han inte mått vidare bra efter fysisk ansträngning och oron har gnagt i mig! Så läste jag i lördagens Expressen om en 16-årig kille som någonstans i Sverige bara dalade ner till marken under en fotbollsmatch och jag blev så fruktansvärt illa berörd, då det lika gärna kunde ha varit min grabb!!! En överläkere hade i samband med det skrivit en artikel i tidningen där det bland annat stod att man med en enkel läkarundersökning kan undvika att sådana tragiska incedenter inträffar! Så i måndags ringde jag Medicinskt Centrum för att beställa en undersökningstid åt gossen... Till min förtvivlan fick jag till svar att de inte utför sådana på så unga personer... Återstod bara att kontakta vårdcentralen, som jag har föga tilltro till, men vad gör man? Vi fick en tid dit igår tisdag och EKG visade att min lilla pojk har sk. "idrottshjärta", vilken innebär att det är aningen förstorat... Jag dog!!! Nu skulle läkaren skicka vidare en remiss till Vrinnevisjukhuset för vidare utredning med ultraljuds-undersökning och yttligare EKG-test, denna gång under ansträngning! I min okunskap inom området får jag ingen hejd på mina tankar... De scenarion som där utspelar sig är obeskrivbara... Vad tar jag mig till om det händer min älskling något? Hur ska jag hantera min oro och vara stark inför honom, när jag äts upp? Men som sagt, vänliga människor har vi omkring oss å så ängeln PATRIK!!! Han ringde precis upp mig och sa att han ordnat en tid nu på tisdag redan, på MEDICINISKT CENTRUM åt Alex... Och allt detta på EGET initiativ och via kontakter! Jag tjöt så klart, blir så rörd över godhjärtade och hjälpsamma människor! Alex har sådan tur som har fått komma under Patriks beskyddande vingar! Vilken lärare, hans engagemang är så äkta och jag vet inte hur jag ska kunna tacka honom nog! Ta ner himlens alla stjärnor vore ett hån, han är värd så mycket mer! Jag håller tummarna för att det inte ska vara lika allvarligt som jag målar upp och att min Alex ska få leva ett friskt liv, fyllt av lycka och välgång! Sätter punkt här! TACK!!! // Åsa