Upp till kamp!

Ja idag är det ju 1:a maj och arbetarnas alldeles egna dag! Det är ju nu man ska framföra sitt budskap, protestera och ta upp kampen... Men det gör jag ju 364 dagar annars om året, så idag ska jag låta bli! Har precis kommit hem från jobbet, dragit på mig mysbrallorna och bestämt mig för att slappa en stund! Känner mig sliten, kliet i ögonen gör mig trött! Men det blir bara en liten stunds lugn å ro, sen ska här städas! Ska tydligen flytta snart sägs det och det är ju lite som behöver fixas inför det... Kanske borde börja? Frågan är i vilken ende...

Arbetspasset har gått bra, fick mitt framtida schema nu på morgonen å kan konstatera att jag är och även fortsättningsvis kommer vara just en arbetare.. Å med det i åtanke så kanske jag trots allt skulle fira idag, en liten prinsessbakelse kanske skulle vara på sin plats? :O) Näe va? Det är ju det där med mitt sikte på miss beach 2008... Ja, ja lite sent påtänkt då... har ju annat att fundera på... Kommande jobb blandannat! Jante-lagen gjorde sig påmind idag, men inte kan väl jag... Min blivande chef började prata om hur hon tänkt inför sommaren, att jag ska hålla i grupp, bli kontaktperson etc. Skakig blir jag, fixar JAG det? Ähh vad faan, klart jag gör, bara att blunda, tuta å köra! Eller? Lär märkas....

Nu är jag iallafall ledig ett par dagar, tom måndag närmare bestämt! Barnen är hos sin far å jag har inga som helst planer, så det finns mycket tid över till att tänka... Skulle kanske ha ett extrajobb till, så att jag håller mig sysselsatt dygnet runt och inte behöver fundera så mycket? Blir lätt sittande med mina funderingar på min nätta lilla bakdel annars... Önskar änglarna vore hemma, tampas ju med frustrationen över att släppa kontrollen över dem... På min utbildning råder filosofin om att våra medmänniskor är "utsända" (Halleluja!) för att vi ska kunna träna oss i olika saker ex. tålamod osv... Just nu tränar jag på kontrollförlust, hemskt ord! Nu när barnen och fadern i fråga själva styr över deras relation och kontakt med varandra, är det kämpigt! Blir ju inte som jag tänkt och passar inte in med mitt schema för fem över... Biter mig i läppen hela tiden och försöker vänja mig. Ser ingen framgång än, men hoppet är ju det sista som dör! Kanske blir bra till slut? Men som nu till exempel, jag jobbade i helgen som var, barnen var hemma här med sin mormor, igår stack de till pappa, kommer hem söndag ELLER måndag ( kan man få klara besked tack!), jag är ledig... När det sen blir måndag ska jag iväg till en stuga med klassen i tre dagar, barnen är då hemma!!! Låter det rörigt? Det ÄR det! Men som sagt, träna, tig å se tiden an... Vad annat kan man göra! // Åsa