Kom att tänka på att jag nog framställde mig som jäkligt bra i föregående inlägg, men snart blev jag nerplockad till verkligheten igen!:O) Min son kom nämligen hem från skolan å jag frågade honom som vanligt om hur dagen varit? Fick till svar att den varit seg då det haft föreläsningar i skolan. Positiv ska man ju vara, så jag försökt uppmuntra honom i att föreläsningar är kul och bra att få rutin på inför högskolan osv. Då säger han helt lugnt "jag tänker inte sätta mig i skolbänken igen när jag väl gått ut gymnasiet!" Hjälp tänkte jag, då de på nyheterna precis sagt att de förutspår att var nionde svensk kommer vara arbetslös inom loppet av två år... Man behöver ju inte vara ett geni för att förstå att en ordentlig utbildning ökar förutsättningarna för att få jobb ytterligare i framtiden, så jag predikar på...
Då fortsätter han med att han redan vet vad han ska försörja sig på nämligen "åka runt i en bil och sälja sprit till ungdomar". Ja ni förstår säkert att jag inte är så bra som jag nyss ville framställa mig som, har ju tydligen misslyckats det allra grövsta med allt vad fostran, värderingar, etik och moral är. Gud hjälpe mig!:)// Åsa
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar