Vila i frid Morfar <3

Idag somnade min morfar in, kl 04.20 tog han sina sista andetag och han kom till ro utan att känna smärta och oro... Just det känns givetvis skönt, men allt annat känns för jävligt! Att se döden infinna sig på nära håll var en konstig upplevelse... Inget att rekommendera, men jag är samtidigt oerhört glad över att jag fanns vid hans sida hela tiden och att jag vakade vid hans sjuksäng tills hjärtat slutligen gav upp... Nu känner jag bara sorg och inombords är det tomt, men det hör väl en förlust av någon som står en nära till?

Tankarna i huvudet bara far omkring, minnen och bilder finns det tusentals, tankar lika många och jag får ingen ordning i kaoset... Tänker på min lilla tappre morfar som kämpade in i det sista och tänker på lilla mormor som just blivit änka, vad ska det bli av henne nu? De träffades år 1942/43 och har levt sida vid sida sedan dess... Inget kommer bli sig likt och vår värld har mist en storslagen och varmhjärtad person som för mig betytt oerhört mycket! Vila i frid älskade morfar och mitt varmaste tack för allt du gjort för mig! Älskar dig för alltid! <3 // Åsa